EN NY BOK. Rutger Bregman: Moralisk Ambition, (Natur & Kultur, övers Camilla Nordqvist/ Nuanxed)

Framtidstro har varit en viktig drivkraft för de aktivister som gjort världen lite bättre att leva i, enligt Rutger Bregman. Foto: Frank Rutter
Det var först kring 1750 som den utveckling började, som ledde fram till det samhälle vi har idag. Med tekniska uppfinningar, bekämpandet av slaveriet, medicinens konsolidering och alla övriga framsteg i vår civilisation. Och det är aktivister som varit pionjärerna i denna process. Hur det gått till och hur de olika inslagen vuxit fram skildrar Rutger Bregman i boken Moralisk Ambition. Vi har uppnått mycket, men åtskilligt återstår, framgår av den här rappt skrivna och innehållsrika översikten med en hel del handfasta råd till vår egen vilsna samtid.
DET FINNS MYCKET som flyger och far i vår moraliserande värld. De som vill benämna sig aktivister har en del att välja mellan. Det kan vara klimatkrisen eller benägenheten att definiera en människa i ekonomiska termer. Eller ha att göra med krigen och Rysslands pågående anfall mot Ukraina. Där f ö värnandet om miljön borde vara en självklarhet i motståndskampen. Djurhållningen, regnskogen, fördelningen av jordens resurser, kampen mot sjukdomarna är andra områden för engagemang. Där det inte räcker med enbart ord utan också krävs handling.
Det finns en bok nu, som ger lite struktur åt viljan att arbeta för en bättre värld. Med de engelska filosoferna Jeremy Bentham och John Stuart Mill brukar man tala om en strävan att åstadkomma största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Det sättet att tänka på konsekvenserna av våra handlingar kallas utilitarism. Eller nyttofilosofi. Historikern Rutger Bregman befinner sig inom den traditionen i den nu i svensk översättning utgivna Moralisk Ambition.
KANSKE ÄR DET EN BOK som behövs mera än någonsin i en tid av vilsenhet, osäkerhet och rädsla. Både för dem som oroas över tillståndet i världen. Och för dem som vill ha lite vägledning till vad som finns att utgå ifrån för att städa upp i bråten. Få lite fason på sitt medvetande och sin medvetenhet. Bregmans översikt kan göra oss lite klokare i ämnet världskunskap. Visst finns politiken med, som en återkommande bakgrund. Men huvudtankarna uppehåller sig vad den enskilde individen kan göra.
Och det är just enskilda individers initiativ och framgångar med ett historiskt perspektiv som utgör den här bokens grundtema. Gemensamt för dessa personer är att de haft drömmen om en bättre framtid som drivkraft. Om det funnits en läroplan för det livslånga lärandet skulle den här boken vara självskriven där. Vetenskapliga framsteg och människors personliga mod är det som styrt utvecklingen. Men inga medelmåttor där inte! Det är av sin samtid från början ofta misskända och föraktade individer som varit verksamma. Till slut har de lyckats vända opinionen och fått den på sin sida. Och världen blivit bättre att leva i.
MÅNGA AV PIONJÄRERNA passerar förbi i Bregmans genomgång. De som lyckades avskaffa slaveriet hör hemma där. Liksom besegrandet av olika sjukdomar med nya läkemedel. Kvinnans ställning i samhället och rösträtt är ett ytterligare område för aktivisternas seger till slut. Inte så lite handlar det om teknikens alla landvinningar. Man får en hel del medicinhistoria på köpet. Alltsammans i en utveckling som egentligen började så sent som i mitten på 1700-talet. Gemensamt för alla framsteg är drivkraften framtidstro. Där har vår samtid onekligen åtskilligt att hämta och lära!
När Rutger Bregman vänder sig till sina nutida läsare talar han om behovet idag att vidga våra moraliska cirklar. Få dem att innefatta också sådant som fortfarande har långt kvar innan vi är framme. Om vi någonsin ens blir det. I en tillbakablick funderar han över vilken händelse som varit den viktigaste i mänsklighetens historia. Till kandidaterna listas uppfinningen av tryckpressen. Men som världen ser ut idag utgör den knappast svaret. Bland allt som återstår för engagemang och behöver betydligt mera uppmärksamhet än hittills hör dagens föga uppmärksammade risker med AI.
MEN NATURLIGTVIS även kärnvapnen. Djurhållningen och djurens rätt, regnskogarna, utvecklingen av biologiska vapen, fördelningen av jordens resurser och de ännu inte besegrade sjukdomarna. För att nämna några områden. Visst överskattar Bregman sina objekt när han talar om ”människans inneboende godhet”. Ändå får han nog sägas ha gjort en både lärorik och rappt skriven sammanfattning med sin handbok. Med alla handfasta råd. Den fylliga litteraturförteckningen och fotnötterna i slutet är också värdefulla för den som vill ge boken en källkritisk läsning.
Även om den ibland kan ge intrycket av att i första hand vända sig till en elit som har begåvning, mod och styrka nog, att gå i författarens utlagda fotspår. Samtidigt får man det välbekanta talesättet i tankarna om vikten att sikta mot stjärnorna. Om man vill nå skogsbrynet. Det är nog med det förbehållet Rutger Bregman skridit till verket.
Bo-Ingvar Kollberg
Sidstycken.com