TEATER. Uppsala stadsteater i teatertältet i Gottsunda: The Extraordinary History of Circus. Manus och regi: Filip Alexanderson, cirkusregi: Alexander Weibel Weibel. (Från 5 år, fri entré.)
Det handlar om cirkus förr och nu i Uppsala stadsteaters bidrag till Uppsalas kultursommar. På bilden Angela Wand, Simon Granit Ossoinak, Viktor Gyllenberg, Marie Asplund och Tobias Ulfvebrand i föreställningen. Foto: Sara P Borgström.
Det är underhållning av bästa märke, som ger oss glädje och lycka, när Uppsala stadsteater nu i samarbete med Cirkus Cirkör presenterar en cirkusföreställning som sommarteater i Teatertältet i Gottsunda. Med bästa tänkbara insatser från alla håll, från artister, regi och all teknik blir det den givna höjdpunkten i Uppsalas kultursommar. Lindansaren och akrobaten Marie Asplund står i en klass för sig och lämnar ett starkt bidrag till en oförglömlig kväll.
OM NÅGON UNDRAR var Uppsala stadsteater har sina fäbodar är svaret: I Gottsunda. Helt gratis är det också. För alla medborgare, från obegränsat 0 till rakt uppåt. Man hittar dem längs en snitslad grusväg från torget vid köpcentrum. Nära kyrkan. I sommar är man allålderspubliken extra bevågen. Med rena rama cirkusen, The Extraordinary History of Circus. Så heter föreställningen, som är en samproduktion med Cirkus Cirkör.
Där ingår allt vad man kan önska. Tänker man bort närvaron av forna tiders cirkusdjur, som man kunde beskåda i pausen, finns där det mesta av alla med en cirkus förknippade konster. Allt uppdukat till ögats fröjd, öronens välbehag, sinnesretande spänning, en del förskräckelse och akrobatiska äventyr i vådliga hopp nästan rakt ut i luften. Sådant som skickar hjärtat upp i halsgropen och får besökarna att hisna.
HUR BÄR DOM sig åt? Till lands och till lufts, hälften både uppe och nere? Med spiralformad lindans som utmanar allt magens innehåll? Och så clownnummer förstås. Där har cirkuskonsten sitt hjärta. Och alltsammans är fyllt av kärlek till publiken. Utifrån den egna till långt över vanlig skicklighet och perfektion uppvisade konstfärdigheten. Där sitter vi och tar emot. I mått- och ordlös beundran. Det är underhållning av bästa märke, som ger oss lycka och glädje.
Det började någonstans på stenåldern eller i antiken. Långt tillbaka i historiens töcken i varje fall. Det senaste utvecklingssteget är nycirkusen, som gjort inbrytningar också i teaterns språk och värld. Det är där Cirkus Cirkör kommer in. Och den här samtrimmade ensemblen. Där var och en gör tiotalet roller. För att inte tala om scenografin och scenrummet, de överdådiga dräkterna, ljuset som spelar med och blir en egen del i framförandet. Som musiken. Men allra mest är det nog fysisk teater.
MEN PUBLIKENS MEDSKAPANDE fantasi är också viktig. Vi ser kamelernas passgång, hästar i olika gångarter, sävliga elefanter och farliga tigrar. Barnen längst fram överförtjusta. I stället för enskilda nummer vandrar föreställningen bakåt i en sammanhållen berättelse, som stannar vid olika hållpunkter i konstartens utveckling. Som är det dess minne vi möter. Det är ett välfunnet grepp med Filip Alexanderson, som förste igångsättare. Men även cirkusinslagens regissör, Alexander Weibel Weibel, kan ta åt sig sin del av äran. Men aktörerna själva, på banan, går inte heller de av för hackor.
Hela föreställningen är en oavlåtlig seger för de skickliga teaterartisterna. Ändå är det omöjligt att inte framhålla Marie Asplund särskilt. Hon håller tveklöst högsta internationella klass i sina akrobat- förvandlings- och balansnummer på linor i de mest skilda utföranden. Vad hon ger sin publik är helt oförglömligt. God hjälp när hon trotsar tyngdlagen ger förstås också Simon Granit Ossoinak. Han är överlag en kroppsspråkets mästare. Med gummi, eller vad det kan vara, i leder, axlar och ryggrad.
SOM JONGLÖR av den rätta ullen når Viktor Gyllenberg en nivå där man nästan undrar om det är man själv som far upp och ner. Eller hela världen som börjat röra sig uppåt väggarna. Angela Wand blir klippan i framförandet med sin ofta rivigt trygga scennärvaro i ett flertal uppenbarelser. När Tobias Ulfvebrand intar spelledarens roll får hela föreställningen en sammanhållande puls, som starkt bidrar till det överdådiga helhetsintrycket.
Det är med andra ord bästa tänkbara insatser från alla håll och kanter. Den här teatercirkusföreställningen är Uppsalas kultursommars givna höjdpunkt. Det är bara att skaffa biljett och bege sig dit. Marsch – pannkaka, alla kulturvänner!
Bo-Ingvar Kollberg
Sidstycken.com
Uppsala stadsteater i teatertältet i Gottsunda: The Extraordinary History of Circus. Manus och regi: Filip Alexanderson, cirkusregi: Alexander Weibel Weibel, scenografi: Filip Alexanderson (idé) och Mattias Umaerus (konstruktion och ritningar), kostymdesign: Saara Ahola, ljuddesign: Anton Söderberg, dramaturg: Marie Persson Hedenius, ljusdesign: Mikael Moritz, maskdesign: Sigrid Nathorst-Windahl, dockmakare: Frida Hultcranz. Teater- och cirkusartister: Marie Asplund, Viktor Gyllenberg, Simon Granit Ossoinak, Tobias Ulfvebrand och Angela Wand. (Från 5 år, Fri entré, biljett erfordras.)