EN NY BOK. Kjell Westö: Coda (Bonniers)
Till det som Kjell Westö behandlar i sin höstroman hör minnet och lyssnandets konst. Bäst är den när de avbildade författarna kommer läsaren som allra närmast. Här visar författaren att det är en formuleringsskicklig och nyanskänslig diktare som kommer till tals. Foto i Helsingforsmiljö: Thron Ullberg.
Det är Kjell Westös författarskap beskådat genom ett förläggarliv som utgör underströmmen i hans höstroman Coda. Här skärskådas i fiktiv form den finlandssvenska litteraturen under de senaste fyra decennierna. Även om berättandet hör till den kreativa sfären är det åtskilligt om Westös eget skrivande som står i förgrunden. Det har blivit en ingående beskrivning av litteraturens villkor i vårt östra broderland med sökarljuset på både skapandets villkor och bokens plats i samhället i denna tankeväckande, vid några tillfällen gastkramande och hela tiden mångbottnade skildring.
DET ÄR INTE VARJE dag som det kommer ut en roman som skildrar litteraturlivet från en förläggares horisont. Finlandssvenske Kjell Westö befinner sig i främsta ledet i den svenskspråkiga bokutgivningen. Senast jag skrev om honom gällde det Skymning 41, som handlar om Finlands bägge krig mot Sovjetunionen under första delen av 1940-talet. Då gränsen mellan de bägge länderna flyttades längre bort från dåvarande Leningrad till en bra bit in på den tidigare svenska östra rikshalvan. Man får i tankarna det pågående ryska angreppet mot Ukraina. Som en dagsaktuell parallell.
Nu är det också frågan om skärmytslingar. Men på en mera stillsam nivå, utan dödliga utgångar, mera civiliserade kunde man också säga, intriger, konkurrensförhållanden, partsinlagor, maktspel och generationsuppgörelser inom kulturens sfär. Med bokförläggaren Andy Montag som ett slags spindel i nätet och Helsingfors som skådeplats utspelas handlingen bland de konstnärer, företrädesvis författare, som framträdde på 1980-talet och efter hand kom att positionera sig som de ledande företrädarna för den generation som sedan dess blivit tongivande i den finlandssvenska bokutgivningen.
EN DEL MED namns nämnande, andra som fiktiva gestalter. I det senare fallet dock säkert en smula igenkännliga för den som befunnit sig på ort och ställe. Även om Kjell Westö, när det händer, säkert sökt kamouflera dem i anonymitet från möjliga förebilder så långt fantasin alls räckt till. En för berättelsen viktig detalj av det finurliga slaget är också den lika underfundiga som tankeväckande titeln på en roman med samma namn som den här boken. Nämligen just Coda, till vars öden det hör att vara intrigens röda tråd. Och vars eget liv och egna existens samtidigt ger en ingående beskrivning av själva bokmarknadens villkor. Dit hör också det idag ofta uppmärksammade problemet med läsintressets tillbakagång. Kanske dock något övergående. Vi får hoppas det.
I Uppsala har vi haft snarlika kotterier som det som gäller för förloppet i Coda. I det sena 1950-talet fanns den litterära grupperingen kring tidskriften Rondo och författare som Lars Gustafsson, Torsten Ekbom, Björn Håkanson och Leif Nylén för att nämna några. De efterträddes i decenniet efter av nya förhoppningsfulla skribenter, bl a Ingmar Lemhagen, Bengt Cederback, jag själv, Göran Olsson och Lena Johannesson. Också vi gav ut en tidskrift. Den trycktes i stencilerad form och hette kort och gott Tryck. Någon kom senare att leda skrivarkurserna på Biskops-Arnö, en annan blev psykiater, någon kulturredaktör och ytterligare någon professor i konstvetenskap.
I KJELL WESTÖS ROMAN fullföljer flera sin bestämmelse som författare. Det är deras utveckling läsaren får följa från första trevande försök fram till välkända namn och mottagare av åtskilliga priser inom det finlandssvenska litterära fältet. Att Kjell Westös egen karriär syns lite här och var fördelad på de fiktiva personerna är knappast långsökt. Men samtidigt spelar även deras inbördes relationer, partnerbyten, livsöden ibland med tragisk utgång och växlande positioner en framträdande roll i förloppet. Det betyder att hans bok också kan läsas som ett stycke social historia och kartläggning på det personliga planet av kreativa människors olika sätt att bemästra livets och tillvarons villkor i ljuset av deras skapande under de senaste 40 åren. Ofta visar Westö vilken hyperkänslig människoskildrare han är och vilken mästare han är att urskilja sådant som påverkar våra livsval utifrån det som händer allra längst in, där också det omedvetna har ett finger med i spelet.
Det finns i Coda både liv som runnit ut i sanden och vad det kan innebära att leva sitt liv genom andra. Som bokförläggaren gör. På samma gång finns där åtskilligt av uppgörelser med egna liv och inslag som kommit till stånd genom påverkan från andra. I några episoder skriver Kjell Westö så spännande att resultatet blir rent gastkramande. Men där förmedlas genom förläggaren också utblickar av det mera handfasta slaget, som både böckers marknadsföring och säljbarhet. Annat som ger framställningen extra dimensioner är inslag som uppehåller sig vid minnet och lyssnandets konst. Över huvud taget är det en såväl utomordentligt rik som en tankeväckande och mångbottnad bok han skrivit. Nog allra bäst när läsaren får komma de avbildade författarna som närmast. Att det är en formuleringsskicklig och nyanskänslig författare som för ordet, framgår också den här gången.
MOT SLUTET OCH kanske som en redovisning av vad Westös eget författarskap givit honom själv, för han in resonemang med en mera allmängiltig hänsyftning. Och då om hur mycket i våra liv, vid närmare betraktande, nog åtskilligt egentligen är helt annorlunda än vad vi trott i våra fasta övertygelser. Det kan vara hemligheter som, trots påstående om motsatsen, vi ändå behåller för oss själva, en oförmåga till ärlighet som i sista hand också har betydelse i för vad som brukar betecknas som självinsikt. Utifrån detta kommer varje generation därför att göra upp med dem som gått före. Livet i dess allra renaste form är och förblir mest en utopi.
Kjell Westös roman är välfylld med berättelser som kretsar kring sådana frågor. Som författare har han ett uppövat sinne lika mycket kring berättarekonomi som han hyser en omsorg som få om form och stil. I ett efterord tackar han dem som varit honom behjälpliga under det 30 år långa författarskapet. Vi som följt honom under nästan hela den tiden kan knappast hålla inne med en sådan, och då med all tryckstyrka utförd, gest tillbaka. Bokens titel Coda syftar när det gäller musik på ett avslutande tillägg till en komposition och brukar då också kallas ”svans”. Att den viftningen skulle syfta på något mera än just den här boken, går vi inte med på.
Bo-Ingvar Kollberg
Sidstycken.com