Vi är alla flyktingar

EN NY BOK. Kristoffer Leandoer: L-ngta hem / L-ngta bort – en essä om litteratur på flykt, (Natur & Kultur)

Vara flykting och att fly i vid bemärkelse är det övergripande temat i Kristoffer Leandoers essäbok om längtan, L-ngta hem / L-ngta bort. Den kan vara både bort och hem, från och till något och utåt eller inåt. Inte minst är det en bok, som ger den som tar del av innehållet ett verktyg eller redskap i konsten att umgås med och läsa litteratur. Och därmed också själv påverkas.

Kristoffer Leandoer. Foto: Elsa Håstad

I EN TID NÄR BÖCKER och läsning är på väg att råka i permanent underläge mot webbtid och sociala medier, framstår Kristoffer Leandoers under hösten utgivna och Augustprisnominerade essävolym L-ngta hem / L-ngta bort med undertiteln En essä om litteratur på flykt, som en av de allra viktigaste titlarna under hela detta bokår. Med allt det kunnande den förmedlar och med den entusiasm den griper sig an sitt ämne önskar man, att alla kulturens tillskyndare ska ta del av innehållet.

Här ges inte bara tillbakablickar på ett litterärt arv som går tillbaka så långt det går. Leandoer plockar även russinen ur kakan. Ända från tiden för mytens Babels torn fram till dagens skräckskildringar och dystopier. Och han gör det med flykten som metafor, när han pekar på ett litterärt tema som varit mänsklighetens eviga följeslagare.

VI HAR TIDIGARE mött Kristoffer Leandoer både i skönlitterära sammanhang och som ytterst sakkunnig, när det gäller att behandla större delen av det litterära fältet. Han ingick dessutom i årets litterära Nobelpriskommitté. Med översikten Huset som Proust byggde har han skrivit ett standardverk om fransk modernism genom 200 år. Sin tyngdpunkt har han inom den franska sfären. Men samtidigt tycks han ha ett litterärt Schengenavtal, som medger fria intellektuella resor över gränserna. Inte bara mellan de europeiska länderna utan också längre än så, till såväl USA som Sydostasien. Som medföljande till en inom diplomatin verksam hustru har han varit bosatt både i Vietnam och i Belarus. För närvarande uppehåller familjen sig i Tirana i Albanien.

Kanske är det dessa senare vistelseorter som gjort honom extra lyhörd för teman som flykt, främlingskap och anpassningar i såväl yttre som inre bemärkelse. Eller att ha sin dagliga tillvaro i en omgivning, där det talas ett språk han inte kan. Flyktbegreppet i den här essäboken har ett innehåll, som omfattar det mesta i människans grundläggande livsvillkor. Även om den i första hand följer motivets historia i den västerländska kulturkretsen. Med tyngdpunkten hos antikens Grekland, romarriket, Frankrike, England och dagens nordamerikanska litteratur.

OM HOMEROS, Ovidius eller Vergilius fortfarande har någon plats i den litterära allmänbildningen är väl tveksamt. Eller Geoffrey Chaucer och John Milton. Ändå är det mot fixstjärnor av den storleksordningen Leandoer riktar blicken, när han beskriver de olika sätt som temat behandlats på av författare, för vilka den hemlöshet som flyktingskap innebär givits en gestaltning, som samtidigt blivit skilda svar på de frågor som tillvaron ställer i stort.

För de senaste århundradena med de flesta av skrifterna bevarade blir genomgångarna givetvis mera detaljerade och utförliga. Oscar Wilde och James Joyce är självskrivna liksom W.H. Auden och Stéphane Mallarmé. Eller Vladimir Nabokov, Henry James, Emmanuel Bove och Marguerite Duras. Bland många, många andra. Det inte minst beundransvärda i den här boken är författarens imponerande förmåga att karaktärisera och porträttera diktare på ett avgränsat utrymme. Och det utan att göra avkall på en personlig, unik röst. Personregistret är omfattande.

INTE HELLER äventyrsberättelserna, som redan i sig kan vara ett slags flykt, lämnas därhän. Eller den genre som går under namnet fantasy. Knappast har väl heller den nutida vietnamesiska litteraturen ägnats en liknande översikt. Där finns en hel del exempel, här och på många andra ställen, på den både inre och yttre exil som utvidgar motivkretsen ytterligare.

Med Marilynne Robinson, under handlingens gång, och hennes calvinistiska förankring får även den dagsaktuella litteraturen ett ord med i laget. Där finns kritik och uppskattning i ett  balanserat grepp som medger distans och närhet på samma gång. Något som även gäller t ex Simone Weil och Michel Houellebecq. Alla ingår de i den resonerande och klartänkta hållning som Kristoffer Leandoer gör till sitt signum i boken. Den kan med fördel inmundigas i en regelbunden, stimulerande dos med dagliga betraktelser, som räcker länge.

JEAN-PAUL SARTRE sade någon gång, att en bok blir till först när någon tar del av den. Med den här boken blir under själva läsningen också läsaren till, skulle man gärna vilja tillägga. Så alltigenom bra är den!

Bo-Ingvar Kollberg

Sidstycken.com