Ett utvidgat Sverige

EN NY BOK. Negar Naseh: En handfull vind (Natur & Kultur)

Negar Naseh skriver i sin roman En handfull vind utöver storpolitiska förvecklingar om den allmängiltiga frågan som har med villkoren att finnas till över lag att göra. Foto: Maja Flink

I den i höst utgivna berättelsen En handfull vind utvidgar genom sin iranska motivkrets den i Uppsala bosatta Negar Naseh den svenska litteraturens domäner. Romanen rymmer storpolitiska förvecklingar. Men lyfter också fram aspekter av en vardag, som sällan omfattas med samma rikedom i vår inhemska kultur.

DET HAR SAGTS om Theodor Kallifatides, att han i sina böcker med grekiska motiv och direkt på svenska har införlivat en provins med svensk litteratur, som inte fanns där tidigare. Ett av de tidigaste exemplen är Bönder och herrar, inledande roman i en trilogi som handlar om Grekland under tiden för och efter andra världskriget. Sitt skrftspråk lärde han sig som vuxen och en extra dimension i böckerna är, att de till en början har tankar som utgår från det som är hans modersmål. Men som väl sedan översattes till svenska.

För ytterligare en utvidgning, som nog mera får ses ha skett i globaliseringens spår, svarar Negar Naseh. Hon har iranskt ursprung, är född i Sverige, men anger persiska som sitt förstaspråk i en intervju nyligen. Romanen i höst, En handfull vind, har en lång tillkomstperiod. Enligt samma intervju. Och en bra bit in i den, under läsningen, går tankarna till just Kallifatides och det språk han skrev i början. Det gäller både ordrikedom och meningsbyggnad. Men samtidigt, och ännu mera, hennes val av betraktelsesätt, detaljer och värderingar av vad som är viktigt.

DÄR KOMMER ETT temperament och en röst till uttryck, med för vår inhemska litteratur ännu inte särskilt vanliga sätt att skriva. Vill man tala om kulturskillnader, kan man göra det här. Det är andra vanor ur det dagliga livet som framhävs. Sådant som är viktigt är inte minst en familjegemenskap, som inte är ett så värst ofta förekommande motiv i svensk litteratur. Hon ger stort utrymme åt måltider och deras sammansättning. Jag tror att jag inte tidigare har läst en roman med så många kryddor omnämnda. Och använda vid tillagningen!

Negar Naseh skriver dessutom som lyssnar hon efter ordens nyanser, innan hon skriver dem. Hon går eftersinnande till väga som dröjer hon vid orden och smakar på deras valörer. Det gäller också det markerade intresset för gatuliv och landskap med vida horisonter. Den starka känslan för årstiderna och en motsvarande uppmärksamhet för ljusets skiftningar hör dit. Utöver ljud och läten, färger och vind. Må vara att klimatet skiljer. Men här har utvikningar av det slaget en egen avgörande plats. Som en inte försumbar del av själva berättandet.

OCH DET I EN ROMAN, som till största delen uppehåller sig vid händelser med stark politisk laddning. Den börjar med oroligheterna 1978 som följdes av att Shahen störtades. Och var slutet på den repression som ledde till ayatolla Khomeinis ankomst. Med en skillnad mot det tidigare som huvudsakligen innebar, att nya herrar men med ännu hårdare förtryck tog över styret. Och, om man så vill, med kopplingar till det Iran som dagligdags förekommer i våra media. Om den kvinnornas revolution som just nu pågår. Med förhoppningsvis större framgång än tidigare revolter.

Men det är inte bara skeenden av det slaget som Negar Naseh dröjer vid. Gott med utrymme får även en handfull människor, vilkas liv utspelas under de här villkoren. Här finns vardagsskildringar, som utöver de nyss nämnda ämnena sträcker sig till också andra världsdelar. Det gäller Frankrike och USA men även Sverige, som varit ett av de länder som fått ta emot både migranter och flyktingar.

DELAR AV den familj som utgör centrum för romanen kommer till Uppsala. I vad som säkert har självbiografiska motsvarigheter. Och här stannar berättelsen till vid och skildrar på nära håll några människoöden, som kunde vara våra grannar eller dem vi möter på gatan varje dag.

Och det är nog just här, som Negar Naseh hittat ett allmängiltigt spår för sin berättelse. Och ger den dess kanske viktigaste ärende. I närheten till frågor som har med villkoren att finnas till över lag att göra. Där spelar ursprung, land eller språk ingen roll. Ett den här hösten inte helt oviktigt påpekande

Bo-Ingvar Kollberg

Sidstycken.com