Publiknära med Fellinitycke

TEATER. Reginateatern: Siri på spänd lina. Manus och regi: Filip Alexanderson. Producent: Soppteatern- Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och Riksteatern.

Niklas Brommare vid pianot och Siri Hamaris spel på såg ger föreställningen en helt egen stämton i pjäsen Siri på spänd lina. Bilden är från framförandet på Soppteatern hos Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Foto: Matilda Rahm.

Det är inte utan att man kommer att tänka på Federico Fellinis film i cirkusmiljö, La Strada, när man ser Siri Hamari i pjäsen Siri på spänd lina, där hon berättar om sig själv. Stina Hamari har egna erfarenheter från sådana sammanhang och föreställningen med henne är både publiknära och charmfull. Till detta bidrar i hög grad också musikern Niklas Brommare och dockmakaren Frida Hultcrantz.

DÄR FINNS akrobatik och mim. Ännu mera en skådespelare som larmar och gör sig till. Allra mest Siri Hamari (Hammar). Hennes bakgrund, liv och väg från Finland. Till där hon nu står. På Reginateatern i pjäsen Siri på spänd lina.

Det är en föreställning med eget tilltal. Och största möjliga närvaro på scenen. Om en del av dess språklära och grammatik. Som hör hemma i den kanske mest åskådarvänliga teaterdialekt som finns. Som kommer från cirkusens domäner. Och där har hon sett och upplevt det mesta. Alltsedan hon för egen del lärde sig gå balansgång på lina. Allra först i smyg. Pappan var trollkonstnär. Rätt länge i varitéer och på tivoli.

DÄRFÖR INTE KONSTIGT att hon från den miljön är så hemmastadd inom sådant, som har med att fånga en publik att göra. Men även med basinslagen i en konstform, som nog är så nära det går att komma själva omedelbarheten i våra livsvillkor. Det som har med de renodlat fysiska och rent elementära inslagen att göra. Det som alla genomlever. Alltifrån sin första stund på jorden.

När vi tar de sinnen i bruk som just trapetskonstnärerna sedan utvecklar så nära fulländning det går. Som balans, tajmning och inbördes synkronisering. Förutom all annan fysisk träning som hör dit. Utöver förmågan att bemästra och hålla rädslan stången. Den som i stället flyttas över till publiken i just de numren.

Hon har också utbildning som mimare. Med på scenen finns dessutom musikern Niklas Brommare. Och fina dockor för pappa Väinö och mamma Pirjo. Skapade av Frida Hultcrantz, även ansvarig för dräkter och scenografi. Författaren, som också är regissör, heter Filip Alexanderson. Från varsitt håll lägger de grunden till en riktig högtidsstund för publiken.

MEN NATURLIGTVIS ÄR DET Siri Hamari själv som fyller scenen med uttrycksfullast möjliga teaterkonst. Där hon själv inte räcker till, får publiken bistå. Och så får den följa hennes liv tillbaka till då hon tittade ut i Uleåborg. Villkoren var inte de bästa vid den tiden för konstnärer inom just det område där pappan var verksam. Men så grundade Carl-Gustav Jernström ”Sirkus Finlandia” 1976. Idag har den internationell status.

Siri Hamari berättar i föreställningen om turnélivet och många av artisterna under etableringsåren. Åtskilliga hade utbildning och gedigna erfarenheter från de gamla östländerna, där just cirkuskonsten hade en stark ställning. Och kraven var hårda på utövarna. För just Sirkus Finlandia ställer hon ett riktigt cirkustält på scenen. Skuggspelen på dess väggar visar mycket illusoriskt vad som händer i manegen. Ett härligt grepp.

ALLT KOMPLETTERAT MED återblickar hur hennes eget liv formades i en sådan omgivning. Med några elefanter och chimpansen Charlie blir ett par händelser särskilt gripande. Men nog var det ändå uppväxtvillkor som söker sin like hos andra barn. Niklas Brommare med piano och slagverk förtydligar och förstärker. Själv tar Siri Hamari fram såg och stråke och bidrar till att ge pjäsen dess egen föreställningston. Det är inte utan att den på så sätt får en smula Fellinitycke över sig. Lite längre bort nog även Staffan Göthe. Vars dramatik hör hemma i den här sfären.

Men det är i Siri Hamaris förmåga, att låta publiken komma så nära hennes eget livsöde i den berättelse, om hur hon blev den hon är, som är det mest charmfulla i den här med riktigt varm atmosfär kryddade och publiktillvända uppsättningen. Allra mest fäster man sig vid den väldiga generositeten som inte gör halt ens vid det riktigt privata. Och det känns väldigt bra att ha fått vara med. När hon bjuder på allt detta.

Bo-Ingvar Kollberg

Sidstycken.com

Reginateatern: Siri på spänd lina. Manus och regi: Filip Alexanderson, scenografi: Filip Alexanderson och Frida Hultcrantz, kostym och dockor: Frida Hultcrantz, musik: Niklas Brommare, ljus: Jonatan Winbo, ljud: Robert Larein, mask: Carina Saxenberg, rekvisita: Anja Liedtke, teaterteknik: Fabian Wetterrot. Medverkande: Siri Hamari (Hammar) och Niklas Brommare. Producent: Soppteatern-Kulturhuset Stadsteatern i samarbete med Riksteatern.