UR KULTURLIVET – konst: Bror Hjorths Hus: Berta Hansson: Den brinnande lågan (t o m 1 september)
Berta Hansson: Lekande barn. En färgversion, från 1960-tal, olja.
Den brinner med klart ljus, humor och medmänsklighet, Berta Hanssons låga som bildkonstnär, i den utställning som nu visas i Bror Hjorths Hus. Här möter besökaren ett av de allra finaste konstnärskapen under 1900-talet. Rikedomen av färger, former, motiv och tekniker är överväldigande. Att befinna sig här, ta till sig och begrunda all rikedom som bjuds, är väl använd tid.
”NYCKELN TILL alla hemligheter ligger i gräset i hallonbacken”, skrev Edith Södergran i dikten Min barndoms träd. För konstnären Berta Hansson började livet i barndomens kälkbacke. Med blickarna från kullen den ledde upp till. Nu visar Bror Hjorths Hus utställningen Den brinnande lågan. Där finns ett av de allra finste konstnärskapen under det svenska nittonhundratalet.
I en tid när en människas utanpåskrift är viktigare än hennes själ, blir det en lisa och en viloplats att vara där. Här finns allting samlat för alla åldrar och smaker. Hemligheten är nog att Berta Hansson ägnade det mesta av sin uppmärksamhet åt det hon för stunden var upptagen med. Det riktigt svåra i dag. I vår splittrade tid.
DET KUNDE VARA målningar, teckningar, vävar och gobelänger. Eller arbeten i kol och lera. Ibland räckte det med en blyertspenna. Och nu finns de där, skrivande, sjungande, läsande eller funderande. De unga skolelever hon som lärarinna hade sett. I deras allra viktigaste ögonblick. När de är uppfyllda av att ta till sig allt i sitt lärande. Just då de växer som mest. Färgerna, men kanske allra mest formerna, gör att man nästan hör hur det går till.
Så har vi de allra yngsta. I sin behändigaste ålder. Med kinder som mogna äpplen. En blick som bara väntar på, vad för något omgivningen har att komma med. I det avseendet små konstnärer allihop. Men också kramgoa, så man inte vet, hur man fort nog kan få upp dem. Hålla om och kunna snusa bland alla dofter av tillit.
ELLER DE LITE äldre. I begrundan inför något som hänt under dagen. Möjligen kanske tidigare. Ibland med en handflata som stöttar hakan. Kanske sitter någon framför pianots klaviatur. Medan den lågt nerskruvade pallen visar, hur mycket de vuxit sedan sist. Där finns också pojken, tecknad bakifrån med rumpan i ett fast grepp om stolsitsen.
En av mina favoriter blir den i sommarens gröna nyanser skiftande oljemålningen Lekande barn. I detta tilltalande svep genom konstnärskapet. Mycket smakfullt hängt av museichefen själv, Tomas Järliden, som är utställningskommissarie. När blicken vilar på något av motiven, vill ögonen gärna skynda till nästa bild. Så fungerar det. Det som finns alldeles framför ögonen väcker nyfikenhet på verket intill. Skapar en otålighet och förväntan på vad som ska komma härnäst. Kossorna är personligheter, helt obetvingliga i sin omedelbara mänsklighet. De modernistiska verken lockar till försök att hitta mönster. Och kanske en antydan till dolda budskap.
DÄR HÄNGER BIBLISKA motiv, som för Berta Hansson säkert var en självklarhet, genom berättelserna från kristendomsundervisningen. Med många historiska referenser. Den medvetna oskärpan här och var förhöjer koncentrationen. Ökar behållningen. Gobelängerna medför andningspauser i det väldiga flödet. Konstnärskamraterna, när de varit modeller, vittnar om en kreativ miljö av fruktbaraste slag. Den som besöker utställningen bör heller inte försumma, att se videofilmen som hör till.
Här är det Berta själv, en dam med verklig stil, som kommer mycket nära besökaren. Liksom en skapande låga, med mycket livståga och värme. Och en hel del inte försumbar humor. Den är viktig. Under ett långt liv i färgernas, motivens och kärleken till allt levandes tjänst. Man kan stå framför och ta till sig och begrunda innehållet i bilderna och hos allt, i urvalet av Berta Hanssons verk. Hur länge som helst.
Bo-Ingvar Kollberg
Sidstycken.com
Rosor på kind, och Pojke med mössa, bägge olja, från 1970-tal.
Bror Hjorths Hus: Berta Hansson, utställningen Den brinnande lågan. Producerad av Bror Hjorths Hus, museichef och utställningskommissarie: Tomas Järliden. (pågår 13 juni – 1 september). Bilderna är något beskurna.