Gustaf Wasa och Vaxholm i Siljan

UR KULTURLIVET – konst och litteratur

Som en riktig Waxholmsbåt seglar hon, Gustaf Wasa, säkert och målmedvetet över Siljans vatten. Foto: Sidstycken.com

Sommaren dröjer sig kvar och ännu finns mycket att krama ur av de spår av mänskligt liv där landskapet Dalarna nog intar en särställning. Falun har mycket att erbjuda liksom Leksand och Rättvik. Men även platserna i  deras närhet. Dalarnas museum lockar kanske mest med alla sina sevärda samlingar. Liksom grafiken i Magasinet. Men åtskilligt annat väntar också besök under den bästa årstidens sista månader.

VINTERBADAREN ser sig som en avvikare. Han hugger upp en vak och ska i då också. Vi kommer i samspråk längs den 628 meter långa bron rakt ut i Siljan. Från Rättvik. Plankorna vi går på har namn. Det är sponsorerna ingraverade. Ändå anses vattnet inte badbart förrän efter midsommar. De svaga dyningarna ger båten en knappt märkbar gungning i sidled. Cumulusmolnen ligger lågt den här fortfarande sommarvarma fredagen.

Gustaf Wasa är inte med. Han ligger i högkoret bakom altaret i Uppsala domkyrka. Med en fru på varje sida. Båten heter Gustaf Wasa den också. Liknar mest en Waxholmsbåt. Man kan undra om den seglat fel. Turen går mellan Leksand och Rättvik. Vi kramar ut det sista av sommarvärmen. En bit ut från badstranden blåser fontänen upp sitt vatten i skyn. Som i Genève. Bodar och bebyggelse kantar stränderna. Mora ligger långt bort och dit ser man inte. Det tycker befälhavaren är bra. Han är ishockeyfantast och hejar på Leksand.

I DEN HÄR ANDRA,  och anslutande, artikeln från Dalarna har vi Falun som operationsbas. Som hos Selma Lagerlöf. Hon bodde här länge och hör till. Jerusalem skrev hon i två avsnitt. För långa bryggan och fontänen behövs ingen turistbyrå. Rättvik har ingen. Men Falun har Dalarnas museum. Förnämligt placerat mitt i stadskärnan. Med ett mycket tilltalande yttre. Inkråmet behöver heller inte be om ursäkt. Så välplanerat som en byggnad av det här slaget någonsin kan vara. Töjer man en smula på formaten kunde det i Uppsala efterlängtade konstmuseet se ut så här. Och läget på Hamnplan vore förstås perfekt. Låt tanken flyga och placera ett liknande kulturcentrum där. All tveksamhet vore som bortblåst!

Selma Lagerlöf har några egna rum. Fåtöljerna kommer från Falu gamla teater där Selma hade en egen. Den finns med. Carl Larssons porträtt givetvis också. Och nära vännen Sophie Elkan. Med ekon från kontroverserna. Interiören från den nu rivna Villavägen 34-36 är inbyggd och bevarad. Det var här som bl a Jerusalem kom till. I ett arbetsrum med fyllda bokhyllor, landskap, Fröding på bild och två skrivbord. Hade det varit i dag hade de nog ersatts av datorer. Kanske en HP och en Lenovo. Väggar och vitriner berättar om alla resorna och souvenirerna från dem.

EN BYST MED Nobelpristagarinnan själv framför underlägget. Då kunde Selma titta på sig själv medan hon skrev. Det som nog alla som vill kalla sig författare gör. Men inte vill låtsas om. Fast de flesta böckerna finns nog ändå på Mårbacka. Det är rymligare där. Det enda jag inte riktigt kan förlika mig med är kristallkronan i taket. Det kan inte vara hon själv som satt upp den. Måste ha varit Sintram. Medan hon själv stod ute på balkongen och vinkade till alla unga fans nere på gräsmattan. Som läste böcker. Fast hon hade telefonen där också. Kanske ifall någon av herrarna från Svenska Akademien skulle ringa. Eller möjligen Valborg.

Det inbjudande museet i Falun har även Anders Zorn och Carl Larsson i en egen avdelning. Bruno Liljefors finns där också och Olof Arborelius bland många andra. Carl Larsson har avporträtterat en läsande flicka i helfigur. För säkerhets skull har hon en Morakniv i bältet. Man vet aldrig med dalkullor. Tänk bara på klockupproret! Den geniale Anders Zorn har målat Brödbaket, som blir min favoritbild. Den lilla flickan på golvet som försöker skala en potatis är helt betagande. Hoppas kniven inte är vass bara. Besked lämnas också att Carl Larsson inte gillade ytterkrukor. De tar uppmärksamhet från växten. Då är vi två som tycker så.

MÅLNINGEN AV LILJEFORS med mannen och bössan. Är inte helt färdig. Beställaren har inte sagt vilket djur som ska skjutas. Som stenhusen kring sekelskiftet 1900, då ägaren först när byggnaden var färdig skulle avgöra, vilken fasad huset skulle ha. Här återstår älgen, rådjuret, krickan eller tjädertuppen. Vilket får vi aldrig veta. Nutida Peter Johansson finns självklart med när dalahästarna är på tal. Han följer satirvägen till ironin och ställer ut plastförpackat hästkött. Med hållbarhet, kilopris och allt. Rosinante som dalahäst skäms inte heller för sig.

Grafiken hör ihop med Falun som ler och långhalm. Tänk bara på Falugrafikerna. Det kanske allra finaste i hela Dalarna just nu är utställningen Den gåtfulle Mr Simmons på Magasinet. Som var Tullkammare förr i tiden. Nu drivs där en gedigen verksamhet av en kulturförening. Man visar teater med stjärnskådespelare från Dramaten, som ett exempel. Min vän Eva brukar säga, att grafiken är en tidskrävande konst. Innan man hittat rätt på alla tusentals streck.

GRAFIKUTSTÄLLNINGEN HOS MAGASINET just nu går nog utanpå allt. Den välbekanta konstnärsgruppen givetvis. Men allra mest Axel Fridell, som är svåröverträffad. med sina vassa nålar och hantverket vid tryckpressen. Sammanlagt 350 blad med torrnålsgravyren som vanligast. Det är en högtidsstund att vara där. Och man vill inte gå hem.

Ändå finns det en plats i Falun dit det är svårt att låta bli att vallfärda. Den ligger vid Faluån nära Dalamuseet. Det är Arvid Backlunds skulptur i fullstorlek av Dalarnas största författare, Selma Lagerlöf. Avtäckt 2011. “Krokan” utanför Dramaten i Stockholm dyker upp i minnet. Men här är det, av någon anledning, tårna på höger fot som är mest avskavda. Metallen blänker fram. Hon ser lite inåttänkande ut Selma, kanske ryms där drag av hennes alla år som lärare. Att hon förefaller lite sträng men rättvis, är nog inte helt fel. Vilka spår det avsatt i diktningen, har man att tänka på. Efteråt. Under bilturen i nedtonat ljus. Via Borlänge tillbaka till Uppsala.

Bo-Ingvar Kollberg

Sidstycken.com

Axel Fridells torrnålsgravyr Mr Simmons, från 1933, hör till de bilder i världskonsten som ingen glömmer som har sett den. Den finns utöver de 70 officiella bladen, i olika format och varianter. Nu också hos Magasinet i Falun. Foto: Sidstycken.com