TEATER. Katalins Jazzbaren: Gamla grubblerier – en komisk kabaret om att åldras. Av och med John Fiske och Paul Kessel.
Skojmakarna och svenska medborgarna John Fiske och Paul Kessel kopplar grepp på publiken i sin allålderspjäs Gamla grubblerier – en komisk kabaret om att åldras. Foto: Casper Verner-Carlsson.
De kan konsten att fånga de närvarande, domptera och locka fram de allra hjärtligaste reaktionerna, skojarbröderna Paul Kessel och John Fiske. I Katalins jazzbar släpper de lös all sin komiska begåvning, vilken inte är småpotatis, och skapar ett underhållande gemyt så åskådarna skickas rakt in i våren med en väldig mungipeutvidgning, som når ända upp till örsnibbarna. Gamla grubblerier heter föreställningen. Cabaret, sång och musik och geniala infall är hemligheten i deras hopkok för en allålderspublik.
DET FINNS PERSONER som är så roliga att skrattet kommer farande så fort de äntrar en scen. Ibland räcker det, att de bara finns. Uppsala hör till de mest gynnade i det avseendet. Tage Danielsson är en föregångare, Moltas Eriksson, likaså. I närtid Magnus Quennerstedt, Lasse Eriksson eller Anders Frigell. Studentspexet har varit med och krattat manegen.
Det var i allt detta som Paul Kessel och John Fiske damp ner vid tidigt 80-tal. Som underhållare, komiker, clowner. Och satiriker. Skrattmästare. För varje framträdande alltmer folkkära. Profiler i Uppsalas kulturliv. Humor med brittisk brytning. De har hittat sin plats i publikens hjärtan.
DEN SOM ÄTER GRÖT dagligen i hundra år blir gammal. Det vet alla som läst proppen i filosofi. De är inte där än, Kesselofski & Fiske, artistnamnet när de förvandlar sig till siamesiska tvillingar. Om de äter grötfrukost är inte heller alls säkert. Men roliga är de, på ett allåldersvis. Gamla grubblerier är titeln på föreställningen. Passande nog på Katalin, alla singlars mötesplats. Där många jämnåriga med varandra samlas.
Men det börjar med vad som mest påminner om ett styckningsschema vid avspänningsövningar. Bit för bit kommer de upp, krämporna som gärna vill bli flera och mera detaljerade med åren. Publiken intet ont anande följer godvilligt med. Efter en stund vet alla allt om alla. Det är listigt. Gallupinstituten får nog bara ihop en bråkdel.
EN PÅ SÅ SÄTT UPPVÄRMD publik möts sedan av det mesta. Allt från huvudlösa höns, Ebba Busch, att allt blivit så dyrt, utrikespolitik och ett mynts olika sidor. Paul Kessel visar sig vara en hejare på att forma läpparna till näbben hos en rovfågel. Fast det vet han nog inte. John Fiske för sin del är mera stillsam i en visa av Allan Edwall. Trots att livets alla aspekter hinns med, innan sista ackordet.
Som inte det var nog, kanske med tanke på publikens ålder, får även bankerna en hjälpande hand mot alla bedrägerier. Att glömma vem det är som man möter, är vår alldagliga erfarenhet. Själv höll jag på nästan en hel timma med olika testballonger, utan att bli ett uns klokare. Här går det fortare. Sådant tycks dock inte nämnvärt påverka de bägge komikerna. De sitter behagfullt tillbakalutade och tar emot åskådarnas uppmärksamhet.
ATT ÄVEN HELT POÄNGLÖSA historier kan vara roliga, visste vi kanske förut. Knappast inte däremot, att det kan vara så svårt att ta sig nedför en trappa. Men så är det. Att det var bättre förr ger en nostalgitripp. Möjligen med undantag av att en modern dator är svår att laga med en knytnäve i sidan. Med hänvisning till engelsmannen G B Shaw får vi veta att den är gammal som slutat skratta. Bra att veta. Däremot inte, att den som är kastrerad lever längre.
Kvällens höjdpunkt är den genialt uttänkta vandringen med verbala medel genom en labyrint. Med både blindgångar och snedträffar. Den handlar om ett par glasögon och överträffar det mesta jag mött i den vägen. Måste upplevas på plats! Det gäller också det övriga. Två koordinerade skojare, med register över hela linjen upp i det finstilta, fyndiga, generösa och med de varmaste av hjärtan.
DET FINNS rolighetsartister av de mest skilda slag, med olika dialekter, längs olika spår, i röstlägen från förr eller nu, fyndiga. Även tröga eller rent förskräckliga. And then there are Kesselofski and Fiske. After this Performance. I vote for them!
Bo-Ingvar Kollberg
Sidstycken.com
Katalins Jazzbaren: Gamla grubblerier — en komisk kabaret om att åldras. Text och musik: John Fiske. Medverkande: John Fiske och Paul Kessel. Produktion: Kesselofski & Fiske, längd 45 min.